tisdag 30 november 2010

med gråten i halsen..

I bland brister det. Varför? - Därför! Ikväll verkar bli en sån kväll. Kan man vara 100% lycklig? Stundvis såklart.. Känns märklligt att skriva om sorgsna tankar här. Men det är inte så att jag direkt blottar mig helt, varför håller jag ens tillbaka det jag känner. Att gråta ut är en sak men att förklara och berätta är inte min starka sida. Just nu är jag bara ledsen. Det är väl inga värdsliga nya saker det handlar om, om man säger att kärlek är en del & saknad en annan. Så känns det kanske mer bekant även om de orden har fler betydelser än det finns människor på jorden. För mig är dessa ord helt obesksrivliga för tillfället.


Flera frågor är oundvikliga. Men jag vågar inte ställa dem. Vill jag veta? Vad ska jag göra? När? Tänk om? Kan det förflutna kombineras med framtid? Finns det något framtid? Åå, nu vill jag bara kramas med Filip. Mitt allt, mitt hjärta min sötaste bästa älskling. Han ger mer värme än alla element i världen...

2 kommentarer:

Unknown sa...

Men du får inte vara ledsen! Eller, jo det får du.. Man har ju alltid sina perioder som känns jobbigare och sen finns det bättre perioder också. Nu är det ju extremt tråkigt dessutom.. Mörkt och kallt och lååångt kvar till våren. Inget speciellt som händer. Så inte konstigt om man känner sig lite deppig.

Ring och prata av dig om du vill!!!

PUUSSS & KRAM

Linn: sa...

Söta kära du, tack för dina ord. I dag är en ny dag och det känns mycket bättre. Faktum är att det blev bättre i går kväll redan:)